Den gemensamma bönen

Den gemensamma bönen

Gud l föreskriver för muslimska män att förrätta de fem obligatoriska bönerna gemensamt och lovar dem en stor belöning för att göra det. Om detta sa Profeten b vid ett tillfälle: ”Belöningen för en bön som förrättas gemensamt är tjugosju gånger större än den som förrättas enskilt av en person.” (Ṣaḥīḥ al-Buk̂ārī: 619; Ṣaḥīḥ Muslim: 650)

Gemensam bön förrättas av minst två personer där en av dem fungerar som böneledare (imam). Ju fler som deltar i den gemensamma bönen desto kärare är den dock för Gud.

Att följa imamen under bön

Innebörden är att de som ber bakom en imam måste göra som han omedelbart efter honom. De får inte göra någonting innan han har gjort det eller göra någonting annorlunda än honom.

Profeten b sa: ”Imamen ska följas. Säg ’Allāhu akbar’ när han säger det, men säg det inte innan han gör det. Buga när han bugar, men buga inte förrän han har gjort det. När han säger ’sami‘allāhu liman ḥamidah’ (Gud lyssnar till den som lovprisar Honom) , säg ’rabbanā wa lakal-ḥamd’ (vår Herre, Dig tillkommer all lov och pris).

Vem ska leda bönen?

Den som kan Koranen bäst ska leda bönen. Är de närvarande likvärdiga i detta avseende avgör kunskap i religionen. Profeten sa b: ”Låt den vara iman för en grupp som kan Koranen utantill bäst; och om alla närvarande är likvärdiga i detta avseende, låt då den som har djupast kunskap i sunna ta ansvaret…” (Ṣaḥīḥ Muslim: 673)

Hur ska imamen och de som deltar i bönen stå?

Imamen står framför dem som han leder i bön. De som följer honom (māʼmūmūn, sing. māʼmūm) står axel mot axel i raka led bakom honom. Leden fylls på framåt. Om det bara finns en följare (māʼmūm) ställer han sig till höger bredvid imamen.

Hur gör man när man kommer sent till bönen?

Om bönen har börjat ställer sig den senkomne i den bakersta raden, gör takbīr och ansluter sedan till den position i vilken imamen står. Missade den senkomne någon eller några enheter (rak‘ah) i början deltar han eller hon inte i den avslutande hälsningen utan reser sig direkt efter denna, förrättar den eller de enheter som missats och avslutar som vanligt med den sista taŝahhud och den avslutande hälsningen (taslīm).

Den böneenhet (rak‘ah) till vilken han ansluter räknas som den första för honom, och det som han tar igen efter att imamen har avslutat den gemensamma bönen räknas som resten av hans bön.

Hur avgör man om man har slutfört en böneenhet (rak‘ah)?

Om den senkomne ansluter till den gemensamma bönen innan imamen har rest sig från bugandet (rukū’) anses den senkomne, trots att han inte har reciterat Sura al-Fātiḥah, ha fullföljt den pågående böneenheten (rak‘ah) och behöver inte komplettera med den..

Exempel som illustrerar hur man gör när man kommer sent till en gemensam bön

Den som ansluter till gryningsbönen (fajr) i den bugande positionen i den andra böneenheten (rak‘ah) måste, efter att imamen har avslutat bönen med den avslutande hälsningen (taslīm), resa sig till ståendet och förrätta gryningsbönens första enhet (rak‘ah) som han ju har missat.

Den som ansluter till skymningsbönen (maĝrib) i den sittande position medan imamen läser den sista taŝahhud måste, efter att imamen har avslutat bönen med den avslutande hälsningen (taslīm), resa sig till ståendet och förrätta tre hela böneenheter (rak‘ah). Skälet är att anslutningen i det här fallet skedde i bönens slutskede när imamen läser den sista taŝahhud. En enhet räknas bara som förrättad om man ansluter sig till den innan imamen har rest sig från bugandet (rukū’).

Den som ansluter till middagsbönen (ẓuhr) i den bugande positionen i den tredje böneenheten (rak‘ah) har, när imamen har avslutat bönen med den avslutande hälsningen (taslīm), förrättat två kompletta böneenheter (rak‘ah) som för honom räknas som middagsbönens två första. Efter att imamen har avslutat bönen med den avslutande hälsningen (taslīm) måste han därför resa sig till ståendet och förrätta middagsbönens tredje och fjärde enhet.