Vilka villkor ska uppfyllas innan bön förrättas?
- Att avlägsna fysisk och rituell orenhet (se kapitlet ”Rening från fysisk orenhet”93)
- Att vara rätt klädd och täcka sin ‘awrah, dvs. sina privata delar.
‘Awrah ska täckas med kläder som varken är tajta, små eller genomskinliga.
För bön finns tre typer av ‘awrah:
För en vuxen kvinna: Hela kroppen utom ansikte och händer betraktas som ‘awrah.
För ett barn: Genitalierna och bakdelen betraktas som ‘awrah.
För en vuxen man: Området från naveln till knäna betraktas som ‘awrah.
I Koranen sägs: Söner av Adam! Anlägg vårdad klädsel var gång ni går till bön. (Sura al-A‘rāf, 7:31) Kläder som täcker de privata delarna – ens ‘awrah – är ett minimum i det offentliga.
- Att vara vänd i böneriktningen (qiblah)
I Koranen säger Gud: Var du än har börjat din färd, vänd därför ditt ansikte mot den helgade Moskén… (Sura al-Baqarah, 2:149)
- Den riktning (qiblah) i vilken muslimerna vänder sig i bönen är mot Kaba, en kubformad byggnad i den Helgade moskén i Mecka. Helgedomen, till vilken profeterna har gjort en pilgrimsfärd, uppfördes ursprungligen av Abraham. Det är sant att Kaba är en stenbyggnad som varken kan göra gott eller ont, men när Gud l föreskriver att muslimerna i bönen ska vända sig mot den fungerar den som en gemensam fokuseringspunkt.
- Den som ser Kaba är ålagd att vända sig i riktning mot den. Den som är för långt bort för att kunna se Kaba och till exempel befinner sig i ett annat land, är dock bara ålagd att vända sig mot Mecka. Bönen är fortfarande giltig även om en smärre avvikelse från qiblah har skett. Profeten b sa: ”Allt mellan öst och väst är qiblah.” (Sunan at-Tirmid̂ī: 342)
- Om det är omöjligt att vända sig i rätt riktning, är det inte längre ett villkor att göra det, ty det som är föreskrivet blir det normalt inte när oförmåga föreligger. I Koranen sägs: Frukta därför Gud efter måttet av er förmåga… (Sura at-Taĝābun, 64:16)
- Att tiden för bönen har infallit
Bönen är ogiltig om den förrättas innan tiden för den har infallit, och att dröja med den bortom dess fastställda tid är strängt förbjudet. I Koranen sägs: Bönen är alla troendes plikt, knuten till bestämda tider. (Sura an-Nisā’, 4:103)
I samband med denna punkt måste följande beaktas:
- Det är bättre att förrätta bönen så snart tiden för den har infallit.
- Den måste förrättas inom ramen för dess fastställda tid.
- Om man missar någon bön till följd av sömn eller glömska måste man genast ta igen den.
De fem föreskrivna bönerna och tiderna för dem
Gud l har för muslimer föreskrivit fem böner under loppet av ett dygn och bestämt följande tider för dem:
Gryningsbönen (ṣalātul-fajr). Tiden för fajr börjar då det första gryningsljuset syns och slutar då solen börjar gå upp över horisonten. Fajr består av två böneenheter (rak‘ah).
Middagsbönen (ṣalātuẓ-ẓuhr). Tiden för ẓuhr börjar då solen har passerat sin högsta punkt på himlen och slutar då ett föremåls skugga är lika lång som föremålet självt plus dess skuggas längd då solen stod i zenit. Ẓuhr består av fyra böneenheter (rak‘ah).
Eftermiddagsbönen (ṣalātul-‘asr). Tiden för ‘asr börjar då tiden för ẓuhr går ut och slutar då solen har försvunnit nedanför horisonten. ‘Asr består av fyra böneenheter (rak‘ah).
Skymningsbönen (ṣalātul-maĝrib). Tiden för maĝrib börjar då solen har försvunnit nedanför horisonten och slutar då det röda skymningsljuset inte syns längre. Maĝrib består av tre böneenheter (rak‘ah).
Kvällsbönen (ṣalātul-‘iŝā). Tiden för ‘iŝā börjar då det röda skymningsljuset inte syns längre och slutar vid midnatt. Om det är absolut nödvändigt är det dock möjligt att förrätta ‘iŝā fram till precis innan fajr infaller. ‘Iŝā består av fyra böneenheter (rak‘ah).
En muslim kan använda sig av bönetidtabeller och behöver inte själv ta reda på om tiden för bönen har infallit eller inte.



